Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader

I det nyligen reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) finns krav på att ”nära nollenergibyggnader” ska vara nybyggnadskrav för alla offentliga byggnader 1 januari 2019 och för alla byggnader 1 januari 2021. Definitionen på ”nära nollenergibyggnader” bestäms nationellt för varje medlemsstat. Sveriges nationella mål är att minska energianvändningen i byggnader med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050, jämfört med 1995 års nivå. För att det ska vara möjligt att nå ovan nämnda mål till 2020 i Sverige behövs ett antal främjandeåtgärder och skärpt regelverk vid nybyggnation och ombyggnation. I utvecklande av en strategi för nära nollenergibyggnader behövs ett uppdaterat underlag av dagens marknadssituation för lågenergibyggnader.

Föreliggande rapport är en sammanställning av lågenergibyggnader uppförda under 2000-talet i Sverige. Utredningen har genomförts dels genom en litteraturstudie och dels genom direktkontakt med branschaktörer via ett mail-utskick till 300 branschaktörer. Utredningen syftar till att ge en bild av hur många byggnader av olika kategorier som har byggts runt om i landet och går inte in i detaljer på teknikval eller liknande. För mer detaljerad kunskap om olika projekt hänvisas till referenslistan.

Utredningen visar att marknaden för lågenergibyggnader tidigare har utvecklats mycket långsamt men att den har börjat ta fart under de senaste åren. Totalt rör det sig om drygt 100 villor, 3200 lägenheter och 700 000 m2 lokalyta som byggts som lågenergibyggnader. Andelen lågenergibyggnader av villor var fortfarande bara 1 procent 2010 medan andelen lågenergibyggnader av uppförda lägenheter i flerbostadshus 2010 var 11,2 procent. Samma år hade över 8 procent av den totala nyuppförda lokalytan betydligt lägre energianvändning än energikraven i gällande byggregler.

Över 60 procent av de uppförda lågenergibyggnaderna är byggda de senaste två åren och många ligger i Västsverige. Bland bostäderna finns 53 procent i Västsverige. Bland lokalerna finns 36 procent i Västsverige och 31 procent i Stockholm län.

Över hälften av utredningens bostäder inom kategorin ”annat uppvärmningssätt än elvärme” har en energianvändning som är mindre än hälften av nuvarande krav i byggregler medan endast 20 procent av lokalerna klarar den nivån.

Eftersom de allra flesta av byggnaderna är byggda de senaste två åren saknas väl genomförda uppföljningar med mätning och utvärdering. Flera uppföljningsprojekt pågår men uppföljning behövs i mycket större utsträckning. Detta gäller särskilt lokalsidan men också bostadssidan. Här kommer stöd till uppföljning att vara viktigt under många år framöver för att ta tillvara erfarenheter och utveckla de tekniska lösningarna. För de 36 byggnader som har uppgifter om både projekterad och uppmätt energianvändning så är resultatet i genomsnitt väl överensstämmande.

Utredningen kan notera en omsvängning i bygg- och fastighetsbranschen där ett flertal byggherrar, entreprenörer och kommuner redan idag har tydligt uttalade målsättningar om att bygga byggnader med lägre energianvändning än energikraven i gällande byggregler.