Värmeåtervinningsaggregat i befintliga flerbostadshus

En utbredd installation av värmeåtervinning är ett viktigt bidrag för att vi ska klara de nationella och europeiska energieffektiviseringsmålen i befintliga flerbostadshus. För att fastighetsägare ska känna sig trygga vid installation av värmeåtervinning behövs fler erfarenheter och exempel på installationer som genomförts. Mätningar har genomförts i 14 befintliga flerbostadshus för att utvärdera olika installationer av värmeåtervinningsaggregat. Aggregaten har undersökts med avseende på verkningsgrader, SFP, flödesförhållanden, täthet, ljud i fläktrum, utrymmesbehov och avfrostning.

Mätningarna visar att värmeåtervinningssystemen fungerar relativt väl och att det går att göra bra installationer av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus. Tio av aggregaten har årliga värmebesparingar på över 35 kWh per kvadratmeter och de bästa aggregaten har värmebesparingar på ca 42 kWh per kvadratmeter, men de är också relativt utrymmeskrävande. Det aggregat som har sämst värmebesparing (25 kWh per kvadratmeter) har relativt liten värmeväxlare och har valts av utrymmesskäl.

För att åstadkomma värmebesparingen använder aggregaten årligen från 2 till 8 kWh el per kvadratmeter och det visar på att det finns all anledning att arbeta med att få ned SFP-värdena för aggregaten. Aggregaten är överlag täta vilket minskar risk för luktöverföring.

Värmebesparing är här uppmätt för respektive installation i drift och resultatet är beroende av byggandens area, balans i luftflöden, storlek på luftflöde, utomhusförhållanden under mätperioden m.m. Därmed kan flera av aggregaten ha en potential till bättre värmebesparing om de installeras i en annan byggnad under andra förhållanden. Flera av aggregaten kan också ha lite eller mycket sämre värmebesparing om mätningar hade kunnat ske vid kallare väderlek med betydligt större behov av avfrostning. Det går därför inte att dra någon slutsats om att något fabrikat skulle vara bättre framför ett annat.

Avsikten var att särskilt studera aggregatens avfrostningsfunktion. För största möjliga energieffektivitet är det viktigt att aggregaten har en reglering som undviker påfrysning och där eventuell avfrostning sker effektivt utan onödigt stor säkerhetsmarginal. Tyvärr var vintern 2014-2015 alldeles för mild för att någon större påfrysning, och behov av avfrostning, skulle ske. Några fall av påfrysning har konstaterats i mätningarna och några aggregat har gått in i styrning för avfrostning som visar på en liten försämring av värmeåtervinning detta år. För lite mätningar finns för att dra erfarenheter om hur mycket avfrostning kan försämra värmeåtervinningen ett år med en riktigt kall vinter.

Studien kan konstatera att avfrostning bör regleras med fler parametrar än bara tryckfall över värmeväxlaren för att undvika onödig avfrostning (t.ex. utomhustemperatur eller daggpunkt).

Dock behövs mer mätning under kalla utomhusperioder för att ta fram tydliga kriterier för en reglerstrategi som ger god energieffektivitet. Vidare behövs mätningar för aggregat som har andra tekniska lösningar för reglering av påfrysning och avfrostning. För att jämföra olika fabrikat av aggregat behöver mätningar göras under betydligt mer reglerade förhållanden.