Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelse
- Utgivare: Chalmers Energicentrum
- År: 2005
- ISBN:1653-3569
- Författare: Daniel Olsson, Jan-Olof Dalenbäck, Lennart Jagemar
- Typ: Rapport
Medförfattare från CIT Energy Management
Lennart Jagemar, Daniel Olsson
Energikommissionens betänkande ”Omställning av energisystemet” visade 1995 på en förhållandevis stor teknisk-ekonomisk potential att minska såväl den totala (TWh/år) som den specifika energianvändningen (kWh/m²/år) i bebyggelsen. En sådan utveckling förutsätter dock att nya byggnader som uppförs har lägre energibehov än befintliga samtidigt som energianvändningen i befintliga byggnader reduceras. Nya byggnaders energibehov bestäms främst av gällande regler för bygglov medan förutsättningarna för energieffektiviseringsåtgärder i befintliga byggnader är bäst i samband med underhålls- och renoveringsåtgärder.
Trots något bättre ekonomiska förutsättningar än vad man antog i Energikommissionens betänkande, visar en utvärdering att det inte skett någon egentlig minskning av den specifika energianvändningen från 1993 till 2003. Sammantaget beror detta på en låg politisk ambition (ingen skärpning av krav med avseende på energianvändning i byggnader) och en generellt sett låg acceptans för energieffektivisering hos fastighetsägare (brist på incitament att minska energianvändningen). Med en uttalad ambition att erhålla en ökad energieffektivisering i bebyggelsen krävs därför en väsentlig skärpning av de krav som påverkar energianvändningen samtidigt som energieffektivisering måste stimuleras på ett mer påtagligt sätt. Ett system med kontinuerligt skärpta krav tillsammans med fastighetsekonomiska fördelar med låg energianvändning bör på sikt leda till en väsentlig energieffektivisering i bebyggelsen.
Vi föreslår införande av krav med avseende på byggnaders energiprestanda vid ny- och ombyggnad och en skärpt uppföljning av desamma med hjälp av energideklarationer i anslutning till införandet av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda. I sammanhanget föreslås dessutom tvingande krav i anslutning till befintliga byggnader med sämst energiprestanda. Vidare förslås att energieffektivisering stimuleras med riktade informationsinsatser till småhusägare respektive större fastighetsförvaltare tillsammans med införande av ett system för klassning av byggnader bland annat baserat på energiprestanda.