Klimatstegen för drift och förvaltning av befintliga byggnader

Sverige har ett klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en tredjedel av utsläppen. Det befintliga byggnadsbeståndet utgör areamässigt cirka 97 procent av det totala och lejonparten av dessa har inget behov av omfattande renovering i närtid utan driftas, förvaltas, underhålls och byggs löpande om i mindre omfattning. Eftersom antalet befintliga byggnader är stort och det finns en besparingspotential i de allra flesta gömmer sig här ett stort oinfriat bidrag till klimatmålen. Ett hinder för klimatarbetet är att klimatfrågan är ny för de flesta inom fastig-hetsförvaltning. Metoden Klimatstegen har utvecklats för drift och förvaltning av befintliga byggnader av forskare vid Lunds Tekniska Högskola i nära samarbete med fastighetsägare inom främst LFM30 i Malmö som är ett lokalt nätverk med höga klimatambitioner anslutet till Fossilfritt Sverige.

Klimatstegen baseras på 20 klimatkritiska nyckeltal för energianvändning, toppeffekt, köldmedieläck-age, energitillförsel, vattenanvändning, avfallsmängder, bygg- och installationsvaror vid underhåll. För förvaltning finns klimatnyckeltal som underhållsplan, dokumenterade rumsfunktioner, inköp, check-listor för hantering av ombyggnader och hantering av energiprojekt. För drift och skötsel finns klimat-nyckeltal för drift- och underhållsinstruktioner, ronderingsscheman, löpande driftoptimering, utbild-ning av personal, skötsel av utemiljö och brukarnas engagemang. Att lagkraven fyller fastighetsägar-nas egenkontroll enligt miljöbalken borgar för att klimatåtgärder inte försämrar brukarnas hälsa eller orsakar annan miljöpåverkan från byggnaden.
Klimatnyckeltalen sammanställs en gång om året, redovisas internt med medarbetarna, jämförs med föregående år och används för att planera kommande förbättringsåtgärder. Metoden är formulerad för och vänder sig direkt till byggnaders förvaltare och tekniska förvaltare, det vill säga de som känner byggnaden och verksamhet bäst, som ansvarar för budget och kan fatta beslut om klimatåtgärder. En central del är vägledningen som visar i vilken ordning klimatåtgärder ska genomföras för optimal nytta. Samma vägledning används för att beskriva hur långt klimatarbetet har kommit, det vill säga byggnadens klimatstatus i stegen IGÅNG, BRA, MYCKET BRA och KLIMATOPTIMERAD.

En bärande tanke med Klimatstegen är att det ska vara enkelt för fastighetsägarna att komma igång med klimatarbetet och sedan se till att genomförda klimatåtgärder blir bestående över tid. Förbätt-ringsarbetet kan inledas oavsett startskick på byggnad och förvaltning. Det finns inga gränsvärden som ska uppnås, fokus ligger på förbättringsarbete efter byggnadens förutsättningar, det vill säga att kli-matoptimera byggnaden. Metoden är testad och klar för användning.

Projektet har letts av Catarina Warfvinge, Lunds Tekniska Högskola samt Åsa Wahlström, Affärsområdeschef CIT Renergy och adjungerad professor på Lunds Tekniska Högskola