Värdet av injustering

I detta arbete har tre flerbostadshus i Göteborg injusterats i syfte att visa omfattningen av avvikelser i dagens värmesystem samt lönsamheten av att åtgärda dessa med rimliga medel. Den ekonomiska aspekten relateras till både förvaltare och fjärrvärmeleverantör. Resultaten har tagits fram genom att mäta temperatur- och flödesnivåer i respektive fjärrvärmecentral några månader före och efter injusteringen. Dessa mätdata har använts för att skapa temperatur-, flödes- och effektprofiler över byggnaderna. Genom att relatera dessa profiler till ett normalår har värmesystemens prestanda före och efter injusteringen kunnat jämföras.

Tre olika prissättningar från tre olika orter (Göteborg, Borås och Stockholm) har använts för att visa hur driftskostnaderna har ändrats efter injusteringen. Även injusteringens inverkan på kostnaderna för klagomål avseende bristande komfort har uppskattats för byggnaderna. Kostnadsförändringarna i drift och handhavande av klagomål har därefter relaterats till injusteringskostnaderna för att visa lönsamheten av gjorda åtgärder.

Samtliga hus kan anses vara tämligen normala, men motiven till injustering har ändå skiljt sig åt för de tre husen. I Hus 1 förekom många klagomål över bristande komfort, i Hus 2 var energianvändningen hög och i Hus 3 var avkylningen låg. Vid injusteringen uppdagades ett antal avvikelser i respektive värmesystem. De vanligaste av dessa avvikelser var:

·    Ändrade ventilinställningar sedan senaste injustering
·    Igensatta, läckande eller fastnade radiatorventiler
·    Saknade eller trasiga termostater

Sedan den senaste injusteringen för 10 – 15 år sedan har förinställningen ökats för ungefär 65 % av ventilerna, i vissa fall till helt öppet läge. Ett injusterat värmesystem är således en ”färskvara”, eftersom systemet successivt förändras. Resultaten av injusteringen visade att motivet bestämmer nyttan. I Hus 1 upphörde klagomålen. I Hus 2 reducerades energianvändningen med mer än 15 % och i Hus 3 ökades avkylningen med 5 °C.

Injusteringens pay-off tid för fastighetsförvaltaren varierar en del mellan husen, men inte så mycket mellan de olika orterna. Den längsta pay-off tiden blev drygt 5.5 år (Hus 1 ”i Borås”) och den kortaste 1.5 år (Hus 2 ”i Borås”). För förvaltaren verkar således en återkommande injustering med ett intervall på cirka 10 år vara tämligen fördelaktigt.

Värdet av ökad avkylning för fjärrvärmeleverantören beror på nätets konfiguration och ligger för de betraktade orterna i detta arbete runt 1 SEK/MWh/°C/år, vilket förmodligen är lågt räknat. Injusteringen av Hus 3 gav i detta avseende bäst resultat, med en ökad avkylning på 5 °C, vilket motsvarar en besparing på drygt 1500 SEK/år (eller 1.6 SEK/m2/år).

Även om behållningen av injusteringen inte är lika påfallande för fjärrvärmeleverantören som för fastighetsförvaltaren visar resultaten ändå nyttan av åtgärderna och att injustering är fördelaktigt, så länge huset har potential att öka sin avkylning och både tappvatten- och värmesystem beaktas.