En ny rikstäckande intervjustudie med kunskapsfrågor om el och energi genomfördes under maj 2023 med  svenskar mellan 20-75 år.

Undersökningen kan konstatera att energifattigdomen är ett faktum i Sverige. Det vill säga, hushåll har inte råd att betala sina energiräkningar eller hushåll tar till ohälsosamma eller mindre effektiva åtgärder för att minska energiräkningen som att sänka inomhustemperaturen under 18 grader, släcka lampor i rum där man vistas, laga mat under tider med låga elpriser eller avstå från att laga varm mat. 

Resultatet visar att de grundläggande energikunskaperna är bättre hos människor med högre utbildning och högre inkomster. De är också bättre hos människor som äger sina bostäder än hos dem som hyr sitt boende. De har även genomfört fler energieffektiviserande åtgärder.

Undersökningen visar även att hushåll med lägre inkomster och som hyr sin lägenhet eller sitt hus har svårare att betala sina energiräkningar och upplever mer oro och ångest kopplat till energipriser jämfört med andra hushåll. Människor som bor i flerbostadshus har upplevt mindre oro och ångest kopplat till energikostnader jämfört med hushåll som bor i småhus.

 Den egna komforten anges som huvudsakligt skäl för genomförda energieffektiviseringsinvesteringar medan sänka att sänka kostnader för el och värme samt minska klimat- och annan miljöpåverkan var huvudsakliga motiv för beteenderelaterade energibesparingar.

Respondenterna söker information helst på internet före information från energileverantörer, energirådgivare, vänner eller grannar.

Läs rapporten här.

Projektet har genomförts mellan CIT Renergy, Lunds Tekniska Högskola, Linköpings Universitet, Anthesis,  Attityd i Karlstad, Fredrik Holm och Länsförsäkringar.
Åsa Wahlström på CIT Renergy var projektledare och projektet har finansierats av Länsförsäkringars Forskningsfond.